Drygt 20 år har gått sen internet slog igenom. Vi lärde oss snart att de där adresserna vi knappade in ledde oss till något som kallades hemsidor. Det var en rak översättning av engelskans homepage. Inga konstigheter. Sen dess har det blivit krångligare. Satans sumprunkare! som kapten Haddock skulle uttrycka det för att vädra sitt missnöje.
Det ökande krånglet beror på att det där lilla fröet som internet en gång var har vuxit till sig ordentligt. Det som var enkelt att förstå har blivit allt svårare att överblicka. Hemsidorna var små, och från början något som bara vissa hade – till exempel personer på amerikanska universitet. (Själva ordet home hämtades från de operativsystem som tillsammans kallas UNIX; vi använder det i en rad digitala sammanhang.) I mitten av 1990-talet började stora företag skaffa sig hemsidor, och det räknades som något exklusivt och dyrt och för de flesta onödigt. Det skulle ändras.
Den digitala … explosionen?
När internet började bli något för alla, något som alla både ville ha och hade råd med, kom explosionen. Även om det som brukar kallas den digitala revolutionen kanske började redan efter andra världskriget, är det först under andra halvan av 90-talet som den blir påtaglig och når en bredare publik. Detta sätter avtryck i fler och fler hemsidor, både för företag och enskilda personer. Och när mycket information skulle föras över till de nya digitala plattformarna, växte även hemsidorna. Kort sagt, de var inte hemsidor längre. Det nyare ordet website (senare förkortat till bara site) kom till, och hemsidan blev i stället namnet på den sida en besökare först kommer till efter exempelvis en sökning.
Ordning och reda?
Men tillväxten har hittills aldrig stannat av, och vi kan konstatera att det ändå råder en del förvirring. Det räckte inte att börja använda det mer omfattande ordet website. Men självklart går det att få ordning även på en mer komplex situation. Eftersom website, på svenska webbplats, tog över det som tidigare kallades homepage/hemsida, är det bäst att sluta använda ordet hemsida. Det blir helt enkelt oklart om det betyder webbplats, startsida, huvudsida eller något annat. Det är egentligen inget fel på ordet i sig, utan det har bara kommit mer specifika ord – och de behövs! Ganska få skulle få för sig att kalla Facebook för en hemsida, eftersom det inte är det. Samma sak med LinkedIn och andra platser för digital socialisering. Ordet hemsida har hamnat i ingenmansland och är snarast att betrakta som ett historiskt ord. Lite som sumprunkare, ett gammalt yrke som inte finns kvar, och som vi därför inte har något behov av att kunna prata om längre. Utom rent historiskt.
Och vinnaren är … webbplats!
Det finns förstås mycket mer att diskutera. Landningssida, huvudsida, ingångssida och startsida för att nämna några. Men just den här diskussionen landar i att webbplats är en föredömligt lagom ospecifik term för det vi behöver: Ett övergripande namn på olika typer av platser vi hamnar på när vi söker. Grattis till en välförtjänt seger, webbplats!
PS. Min kollega, Simon, envisas att säga “site” som elaka stavningsprogram envisas med att korrigera till “lite” varför hans texter blir obegripliga. Snälla maila honom eller pinga honom på Facebook och be honom sluta med det.