Vad är en Cookie?

Definitionen av en cookie

En cookie, eller kaka på svenska, är en liten textfil som webbplatsen begär att få lagra på besökarens dator och som innehåller en viss mängd information och en viss tidsstämpel.

Webbläsaren sparar informationen på ett speciellt ställe i din dator och returnerar informationen i en cookie till webbplatsen man besökt vid varje förfrågan av sidor/bilder från webbplatsen.

Två typer av cookies

Cookies på den här webbplatsen används för att förbättra användarupplevelsen och för optimering av webbplatsen. Det finns två typer av cookies:

  • Den ena typen, som kallas för permanent cookie, sparar en fil som ligger kvar på besökarens dator. Den används till exempel för att kunna anpassa en webbplats efter besökarens önskemål, val och intressen samt för statistikuppföljning.
  • Den andra typen kallas session-cookie. Under tiden en besökare är inne på en webbsida, lagras denna cookie temporärt i besökarens dators minne. Session-cookies försvinner när du stänger din webbläsare.

På vår webbplats används båda session-cookies och permanenta cookies. Oberoende av vilken typ av cookie som används på den här webbplatsen sparas ingen personlig information om besökaren (som till exempel e-postadress eller namn).

Kort om lagen om elektronisk kommunikation

Enligt lagen om elektronisk kommunikation SFS 2003:389, som trädde i kraft den 25 juli 2003 och ändrades 1 juli 2011, ska alla som besöker en webbplats med cookies få information om webbplatsen innehåller cookies eller inte (nästan alla webbplatser använder någon form av cookie och/eller tjänster som webbstatistiksystem som i sin tur använder cookies) och i så fall ändamålet med användningen av cookies.

Man måste även informera om hur cookies kan undvikas och besökaren ska även ges möjlighet att samtycka till att till att cookies används, det vill säga sätts på besökarens dator.

Hantering av cookies

I sin webbläsare kan man ställa in om man vill undvika cookies (se mer nedan). Hur samtycke ska hanteras finns det inga fastställda regler kring i den nya lagen. På den här webbplatsen tolkar vi lagen så att man ger sitt samtycke till cookies genom att använda webbläsarens inställningar och/eller andra verktyg för hantering av cookies.

Om du inte accepterar användandet av cookies kan du stänga av cookies via din webbläsares säkerhetsinställningar. Du kan även ställa in webbläsaren så att du får en varning varje gång webbplatsen försöker sätta en cookie på din dator. Genom webbläsaren kan också tidigare lagrade cookies raderas.

Se webbläsarens hjälpsidor för mer information om hur du kan se vilka cookie som finns lagrade i din webbläsare, hur man tar bort dem samt gör inställningar för om cookies ska accepteras eller inte. Nedan finns länkar om hur man hanterar cookies i vanliga webbläsare.

Fler artiklar och information om cookies:

Våra senaste nyheter

Stackars ensamma marknadschefer

20 april, 2018
Har du hört talas om världens ensammaste val? Det finns en val som simmar omkring ute i världshaven med ett fel på röstorganet. Den sjunger som andra valar men den sjunger i en frekvens som ingen annan hör. Så den är dömd att simma omkring ute alldeles ensam för andra valar kan inte höra eller hitta den. Det är så hjärtskärande att media runt om i världen har skrivit spaltkilometer om valen som ingen sett, några hört och många hört talas om. Jag har arbetat som konsult i marknadsfrågor i hela mitt liv. Och jag har mött många marknadschefer. Ibland tycker jag synd om dem. Jag är omgiven av kommunikationsproffs som är intresserade av alla de möjligheter som finns, och de senaste rönen inom, kommunikationsfältet. Marknadschefer har det annorlunda. De är omgivna av ekonomer, ingenjörer, logistiker och statistiker som i bästa fall ser kommunikation som ett trevligt inslag i vardagen, i värsta fall som en onödig kostnad. Och kommunikatören talar ett språk som ekonomen inte förstår. Detta har nog alltid varit ett problem som stått i vägen för olika organisationers möjlighet till framgång genom kommunikation. Men det har blivit ännu värre i samband med den digitala medierevolutionen. Förr kunde marknadschefens kollegor se resultatet av marknadschefens arbete i trycksaker i konferensrummet, på stortavlor på stan och på TV under fredagsmyset med familjen. Man begrep ofta inte det bakomliggande arbetet. Varför är det så dyrt med idéer, välskrivna texter, fina bilder och filmer? Men man kunde i alla fall själv se annonserna som var resultatet av det. Nuförtiden händer det inte sällan att vi blir uppringda av en stressad marknadschef med budskapet “mina kollegor ser inte kampanjen, finns det inte något vi kan göra?”. Orsaken till att kollegorna inte ser kampanjen är oftast att de inte ingår i målgruppen, men det kan till och med bero på att de inte ens befinner sig i (eller ens känner till) de kanaler där kampanjen går. Men det slutar inte där. Vi kan rapportera fantastiska resultat på aktiviteter vi genomför, men när marknadschefen kommer tillbaka med feedback från omgivningen så finns det kritik för att en Facebookpost inte har fått massor med likes (det syns) eller många kommentarer (vilket också syns). Detta resulterar till och med i att vi ibland vinklar målgruppen som vi vänder oss till mot människor som tenderar att interagera för att slippa denna typ av, egentligen, ovidkommande feedback. Jag såg ett tydligt och högaktuellt exempel på detta alldeles nyligen- kongressförhöret av Facebooks VD Mark Zuckerberg. Jag såg i och för sig bara 3,5 timmar av totalt 5,5 timmar. Det var smärtsamt tydligt att majoriteten av senatorerna som frågade ut Mark Zuckerberg inte begriper vad Facebook är, vad Facebook gör och hur Facebook tjänar alla de där smaskiga miljarderna. De förstår helt enkelt inte den nya kommunikationsteknologin. I och med det så begriper de inte hur en stor del av vårt samhälle fungerar. Man har antagligen alltid varit tvungen att vara hårdhudad och ensam som marknadschef, men det har bara blivit värre. Det finns

Är det här Svengland?

15 mars, 2018
Många reklamintresserade och kanske alla fotbollsintresserade har sett olika varianter av svengelsk reklam från Stryktipset. This is Swengland är ett kommunikationskoncept som utan att hymla vänder sig till alla som gillar engelsk fotboll. Men Svenska Spel är långt ifrån ensamma om att låta svenska och engelska samexistera i marknadsföringen. Är engelskan något att vara rädd för? Lite mer Saturday på lördag. Det är en av de senaste versionerna, och den har sällskap av många fler. Och när re:member marknadsför sina lån, finns det ofta stora inslag av engelska i språket: Stop dreaming om nyår i solen. Make it happen. En flytande tvål från Botanical har doften Crispy Pepparkaka. Det är ju ingen tvekan om att det i de här fallen är ett medvetet knep för att väcka uppmärksamhet. Engelska är helt enkelt lite catchy. Det finns ganska många uppfattningar om engelska inslag i svenskan. Även om de flesta knappast ens tänker på att inslagen finns, har vissa en stark uppfattning. Då handlar det oftast om en negativ uppfattning: Om det här fortsätter, kommer svenska språket att gå under! Kan det ligga något i den rädslan? Nja. Alla får ha sin egen syn på saken, men här vill jag ändå ta chansen att presentera ett par grundläggande fakta. Svenskan är inget pluttspråk Faktum 1: Många av världens cirka 6000 språk har en stor andel lånord.* Svenskan har över 50 % lånord. Det har japanskan och samiskan också, och det är inget särskilt ovanligt. I svenskans fall tror nog många att en stor del av dessa lånord kommer från engelskan. Det är inte riktigt sant. Totalt sett står engelska lånord för mindre än en procent. (Det stora lånspråket är i stället tyskan.) En procent – det är inte mycket. Visst, inflödet pågår för fullt, men lite perspektiv behövs. Faktum 2: Svenska språket har en stark ställning i Sverige. Även om en majoritet svensktalande klarar av att kommunicera även på engelska, är det svårt för den som inte behärskar svenska att på allvar ta sig in i det svenska samhället. Här finns det undantag, men kontentan är att svenskan inte är hotad – vilket ibland kan höras som argument mot att okritiskt plocka in engelska ord i språket. Det kan också vara bra att komma ihåg att svenska språket, tvärtemot vad många tror, inte är ett särskilt litet språk. Bara runt 100 språk i världen har 10 miljoner talare eller fler, och där befinner sig svenskan. Topp 100, av 6000. Det är med andra ord ingen ko på isen, utan vi kan lugnt konstatera att svenskan klarar sig bra och har mycket engelska kvar att plocka in innan det börjar bli risky business. Om vi klarade av den tyska språkfloden, kan vi helt säkert hantera den jämförelsevis lilla engelska pyttebäcken. Det är lite old school att hålla på och oroa sig. Detta om detta. Back on track Tillbaka till huvudspåret. Det är inte alltid som det är lika solklart att det finns en genomtänkt poäng med de engelska inslagen i reklamen. NetOnNet har

Den senaste medierevolutionen – Är du verkligen med på tåget?

12 mars, 2018
Reklamfilm på TV och s k spottar i radio började dyka upp på den svenska marknaden i slutet av 80-talet och då var det bara de allra rikaste och största företagen som hade råd att nyttja de kommunikationskanalerna. Idag har nästan alla råd, åtminstone om man avgränsar marknaden geografiskt vilket har blivit enkelt. När hemsidor blev på modet i mitten av 90-talet så var det också bara de allra rikaste och största företagen som gjorde dem. Jag var t.ex. med och gjorde Volvos, Bilias, Manpowers och Vattenfalls första webbplatser med Framfab (nuvarande LBI International). Mindre kunder hade varken tid, pengar eller intresse av att skaffa sig en webbplats. Idag har alla företag och verksamheter oberoende av storlek eller ekonomiska förutsättningar, och även många privatpersoner, en webbplats. Detta mönster gäller för alla samtida media. Sociala medier (som marknadsföringsverktyg), sökmedia (vägledande media som ex. Eniro), bannerannonsering, you name it. När det är nytt och exklusivt är det bara de som har stora resurser som kan satsa på det. De rika börjar, den stora massan följer efter. Ett nytt medieklimat Vad är det som är nytt och exklusivt idag då? Det där som bara de rika hittills har haft råd med? Det är enligt min åsikt, och säkert många andras, data. Mätbarhet och optimering – baserat på data. De senaste årens stora snackis har varit digitala medier. 2017 investerades det enligt IRS ca 38 miljarder i media i Sverige. Mer än hälften, 51%, gick till olika digitala medier. Traditionalister i den bransch jag brukade tillhöra (reklambranschen) har hittills, i viss mån, haft rätt när de sagt att ”digitala medier – det är bara ett ytterligare sätt att sprida budskapet och det är fortfarande budskapet som är det viktiga”. Den stora skillnaden har inte varit varje enskilt digitalt media, SEM, Facebook, Retargeting, RTB, osv, som adderats till mixen. Den stora skillnaden har inträffat på senare tid. För de 19,2 miljarder som investeras digitalt genererar mängder av användardata. Och det är de som är duktiga på att ta vara på och analysera sin data som är framtidens vinnare. Enligt Scott Galloway, professor på NYU Stern School of Business och VD på L2 Inc., så är det de företag som klarar av att använda sin data för att förbättra sin produkt som är framtidens riktiga vinnare [1]. Han tar upp Google som ett exempel. Google blir (0,000000003 gånger) bättre för varje sökning som någon gör på Google. Det är inte så mycket, men med tanke på att det googlas 3,5 miljoner gånger i minuten, dygnet runt, så tar det inte så lång tid för Google att bli dubbelt så bra på det de gör. Tillgången till data påverkar inte bara marknadsföringens utveckling, utan också hela affärs- och produktutvecklingsvärlden. Data är enligt vissa marknadsanalytiker till exempel orsaken till att Tesla värderas högre än GM trots att de bara säljer ca 1% så många bilar som GM. Anledningen är specifikt att 250 000 Tesla-bilar just nu åker omkring i världen och lär sig att köra sig själva. De

Hur kommer det att gå för din digitala annons?

5 mars, 2018
Annonser brukar få mycket kärlek från dem som tar fram dem – både kreatörer och kunder. Annonserna i sig är alltså ofta både snygga och genomtänkta. Frågan är hur mycket det i slutänden är värt, när annonsen möter mottagaren. Eller ännu mer, om annonsen någonsin kommer hela vägen dit. Och det är här data och, kanske framför allt, omgivningen kommer in. Den 22 februari ordnade vi årets andra Kunskapsfrukost. Det var en kall torsdagsmorgon därute, men efter en snabb promenad uppför våra tre trappor var det problemet ur världen. Föreläsare var Tomas Schultz, affärsstrateg och specialist på digitala medier hos Schibsted Media Group. En engagerad publik hade många och relevanta frågor både under och efter föreläsningen. Många av frågorna handlade om hur det egentligen funkar med annonser i digitala sammanhang. Svaren kom snabbt och var väl underbyggda. Fakta med tyngd Schibsted har nyligen slutfört en omfattande studie av hur data och kontext avgör den digitala annonseringens effekter. Studien har gjorts tillsammans med bland andra Erik Modig på Handels i Stockholm. Modig har nyligen släppt den uppmärksammade boken Bang for the buck och är en auktoritet inom digital annonsering. Tomas Schultz kunde med andra ord lägga mycket akademisk tyngd bakom det han sa, utan att själv ha en onödigt akademisk attityd till oss som lyssnade. Vad finns runt omkring din annons? Vad vill du ska finnas runt den? Tomas kunde här peka på en rad avgörande faktorer som studien tydligt visade på. Sexton företag medverkade i den, och bland dem fanns både välkända och mer okända varumärken. Behöver vi tänka olika beroende på hur känt ett varumärke är? Där är svaret ja. Tomas kunde visa att skillnaderna är stora. Ett välkänt företag kan få bra effekt på allt från breda kampanjer i etablerade digitala kanaler till mer oprövade. För ett okänt varumärke är allt mycket känsligare – med en budget i ryggen kan breda kampanjer funka, men utan den budgeten krävs noggranna val för att nå fram till rätt målgrupp. Rätt budskap till rätt person på rätt plats och i rätt tid, som Sara Blank hos oss på Right Thing brukar uttrycka det. Trovärdighet Trovärdigheten i den kanal du väljer för din digitala annons påverkar den effekt du får. Även själva syftet med kanalen spelar in. Är det nyheter, shopping eller avkoppling/umgänge kanalen ägnas åt? Webbplatsens trovärdighet påverkar även annonsens trovärdighet – mer än själva kanalens. (Även om matchningen mellan annonsen och kanalen också är viktig. Hur funkar kanalens redaktionella innehåll ihop med annonsen?) Så till annonsens omgivning. Annonsens effekt påverkas av det som finns i närheten – kontexten. På en webbplats som Sportbladet blir det sömlöst att ha annonser för spelbolag, till exempel. Målgruppen finns i den kontext där annonsen visas, och intresserade mottagare innebär bättre effekt. Okända varumärken och kända För okända varumärken blir innehållskontexten extra viktig. För ett okänt varumärke som bilförsäkringen Enerfy blev det noggranna valet av kontext avgörande, visar studien. Att kommunicera budskapet betala bara för den sträcka du faktiskt kör är enkelt och rakt på

Vad heter det – webbsida, hemsida, website, sajt eller webbplats?

26 februari, 2018
Drygt 20 år har gått sen internet slog igenom. Vi lärde oss snart att de där adresserna vi knappade in ledde oss till något som kallades hemsidor. Det var en rak översättning av engelskans homepage. Inga konstigheter. Sen dess har det blivit krångligare. Satans sumprunkare! som kapten Haddock skulle uttrycka det för att vädra sitt missnöje. Det ökande krånglet beror på att det där lilla fröet som internet en gång var har vuxit till sig ordentligt. Det som var enkelt att förstå har blivit allt svårare att överblicka. Hemsidorna var små, och från början något som bara vissa hade – till exempel personer på amerikanska universitet. (Själva ordet home hämtades från de operativsystem som tillsammans kallas UNIX; vi använder det i en rad digitala sammanhang.) I mitten av 1990-talet började stora företag skaffa sig hemsidor, och det räknades som något exklusivt och dyrt och för de flesta onödigt. Det skulle ändras. Den digitala … explosionen? När internet började bli något för alla, något som alla både ville ha och hade råd med, kom explosionen. Även om det som brukar kallas den digitala revolutionen kanske började redan efter andra världskriget, är det först under andra halvan av 90-talet som den blir påtaglig och når en bredare publik. Detta sätter avtryck i fler och fler hemsidor, både för företag och enskilda personer. Och när mycket information skulle föras över till de nya digitala plattformarna, växte även hemsidorna. Kort sagt, de var inte hemsidor längre. Det nyare ordet website (senare förkortat till bara site) kom till, och hemsidan blev i stället namnet på den sida en besökare först kommer till efter exempelvis en sökning. Ordning och reda? Men tillväxten har hittills aldrig stannat av, och vi kan konstatera att det ändå råder en del förvirring. Det räckte inte att börja använda det mer omfattande ordet website. Men självklart går det att få ordning även på en mer komplex situation. Eftersom website, på svenska webbplats, tog över det som tidigare kallades homepage/hemsida, är det bäst att sluta använda ordet hemsida. Det blir helt enkelt oklart om det betyder webbplats, startsida, huvudsida eller något annat. Det är egentligen inget fel på ordet i sig, utan det har bara kommit mer specifika ord – och de behövs! Ganska få skulle få för sig att kalla Facebook för en hemsida, eftersom det inte är det. Samma sak med LinkedIn och andra platser för digital socialisering. Ordet hemsida har hamnat i ingenmansland och är snarast att betrakta som ett historiskt ord. Lite som sumprunkare, ett gammalt yrke som inte finns kvar, och som vi därför inte har något behov av att kunna prata om längre. Utom rent historiskt. Och vinnaren är … webbplats! Det finns förstås mycket mer att diskutera. Landningssida, huvudsida, ingångssida och startsida för att nämna några. Men just den här diskussionen landar i att webbplats är en föredömligt lagom ospecifik term för det vi behöver: Ett övergripande namn på olika typer av platser vi hamnar på när vi söker. Grattis till en välförtjänt seger, webbplats!

Digital räckvidd

22 februari, 2018
För ett tiotal år sedan var jag på en föreläsning som hölls av marknadschefen på en av Sveriges största banker. Han sa något i stil med “Jag älskar att vara marknadschef här på banken, men i mitt nästa liv ska jag vara marknadschef för en produkt istället för en tjänst”. Jag har många gånger tänkt liknande tankar själv. Vi människor värderar det påtagliga mer än det ogripbara, precis som det gamla ordspråket “en fågel i handen…” säger. Det är bara att gå till sig själv. Om du ska förbättra ljusmiljön i ditt hem, köper du några timmar av en ljusdesigner eller en ny lampa? Om du ska komma i bättre form, är det ett gymkort eller kanske ett par nya löpskor som lockar eller lägger du en slant på en PT? Det är helt enkelt lättare att betala för något påtagligt. I kommunikationssammanhang är det inte annorlunda men på senare tid har det skett en intressant flipp i vad som betraktas som påtagligt och inte. Förr var medier det påtagliga och varumärkesutveckling ogripbart. Media – trycksaker, annonser, stortavlor var påtagligt. Tankar om varumärket, grafisk design och bilder var mindre påtagligt. Idag är det tvärtom. Jag upplever att många svenska företags största hinder för att nå framgång genom marknadsföring är att dagens digitala arena är både komplex, svår att förstå och kanske främst – overklig. Helsidor, stortavlor och tv-spottar var påtagliga men har ersatts av sökord, influencers, Real Time Bidding (RTB) o.s.v. som är nytt, underligt och flyktigt. Och det främsta beviset för att något över huvud taget har hänt när budgeten är förbrukad är några siffror i ett excel-ark. Så det där nya blir ännu mer skrämmande och overkligt. Samtidigt blir det som tidigare var obegripligt (varumärke, bilder, filmer och dyl.) det nya påtagliga. Vi ser det hela tiden när vi är ute och träffar nya kunder. De har i många fall fina bilder, fina filmer, bra storys, snygga grafiska profiler – men ganska obefintlig räckvidd. Alla vill nå ut Alla vill nå ut, men få vet hur. Ändå är de nya mediekanalerna inget hokus pokus, utan snarare något som går att förklara och mäta konkret. Varför upplevs situationen då som skrämmande? Några saker som ligger bakom: Tradition Det man traditionellt gjort har börjat fungera allt sämre så man vet inte hur man ska investera sin marknadsföringsbudget. Och vad händer då? Marknadsbudgeten minskar. Man fortsätter göra det man är trygg med… Som fungerar sämre… och så vidare neråt i den onda spiralen. Evangelister Nya komplexa möjligheter har vuxit fram och med dem evangelister som alla propagerar för just sitt ämne och hävdar att just det är lösningen på alla problem. Frågan för den oerfarne är “vilken evangelist ska jag lyssna på?” Svaret är ingen – det finns fortfarande ingen silverkula eller Midassten. Men det finns en massa möjligheter där ute. Ingenting är gratis Många nya möjligheter är “gratis”. Det kostar inget att ha ett Facebook-konto. Men det är en hel världs skillnad att finnas på Facebook och att medvetet driva försäljning