Nyfikna specialister

AR – eller förstärkt verklighet som är det svenska begreppet, har börjat genomsyra allas vår vardag. Snapchat, Pokémon Go, Facebook. Överallt. Men vad är egentligen möjligheterna med denna hypade teknik? Och på vilka sätt är den bäst lämpad utefter marknads- och säljperspektivet? Sanningen är att möjligheterna är oändliga, det är bara fantasin som kommer sätta gränserna. “Jag hör och jag glömmer. Jag ser och jag kommer ihåg. Jag gör och jag förstår.” Det ligger ett stort värde i att kunden själv får chans att interagera med en produkt mer än att bara känna och klämma. Att även få tillfälle att öppna upp den och se hur den ser ut inuti gör att man får större förståelse för hur den fungerar. Möjligheterna som AR-tekniken ger världen i allmänhet och sälj- och marknadssektorn i synnerhet är oändliga, menar Fredrik Jakobsson som är Head of AR&3D på Softgear, som hjälper andra företag att bygga och utföra AR-upplevelser för marknadsföring, sälj och industri. Föreställ dig att du vill köpa en ny soffa, men att du är osäker på storleken eller färgen. Med hjälp av AR-tekniken kan du enkelt placera ut denna soffa i ditt eget hem, utan att behöva lyfta ett finger. Eller ja, ett finger behövs väl. För att styra din smartphone eller platta så klart. Men mer krävande än så är det inte. Ett annat exempel skulle kunna vara att du har ett företag som ligger mitt ute i bushen där en av era tunga maskiner helt plötsligt stänger ned sig. Istället för att behöva lägga extra omkostnader på att skicka ut en expert till området så kan personalen som redan är på plats med hjälp av en platta få all information de behöver för att kunna fixa problemet på egen hand. Framtiden förutspås vara ytterst ljus och det satsas stora pengar på tekniken. Att använda AR som ett säljverktyg på marknaden skapar wow-känsla, engagemang och framför allt tillväxt. Att ha gått från att vara ett redskap för NASA och amerikanska flygvapnet till att ha hamnat i allas våra händer i form av appar och annonser på våra smartphones är futuristiskt och en rätt big deal. Detta är framtiden, och den är här. Nu.   — Detta var den första Kunskapsfrukosten för i år. Följ oss på Facebook och LinkedIn för att inte missa vad som händer under våren!

Det här eventet är över. Ingen lär ha missat hysterin kring Pokémon Go. Med tekniken Augmented Reality kombineras verkligheten med digital förstärkning. Förstärkt verklighet är också den svenska termen för AR. Vad innebär AR? Vad kan vi göra med AR? Och framför allt – hur kan vi ha nytta av AR? Mycket har hänt i AR-utvecklingen och det är ett fält under snabb tillväxt. Nu är tekniken tillgänglig för en betydligt bredare publik än tidigare och förutspåelsen är att AR:s framtid är ytterst ljus. Stora summor pumpas in i tekniken och människor fortsätter att bli magiskt förförda av wow-effekten. Men på vilka sätt kan vi använda AR som ett sälj- och marknadsföringsverktyg? Föreställ dig att du redan vid säljbesöket kan inte bara förklara utan även visualisera för kunden hur exempelvis en maskin eller annan produkt fungerar och ser ut inuti. Du kan även ge kunden möjlighet att se hur produkten ter sig i deras egen miljö. Mer om AR-tekniken och dess potential kommer talare Fredrik Jakobsson att ta upp på 2019 års första Kunskapsfrukost. Fredrik är Head of AR&3D på Softgear, ett företag som hjälper företag att implementera och bygga AR-upplevelser för marknadsföring, sälj och industri. Han kommer att ge dig en grundlig inblick i tekniken och dess ursprung, hur den används och hur den kan komma att effektivisera både marknadsföring och tillväxt. Morgonens event är gratis, vi bjuder på både kunskapen och frukosten. Vi har ett begränsat antal platser så vänta inte med anmälan för länge. Sista anmälningsdag: torsdag 10 januari. Är du nyfiken på hur det såg ut på vår senaste Kunskapsfrukost, ta en titt här! Om du har några funderingar eller frågor är du hjärtligt välkommen att kontakta oss.

Är festen slut och den sista bussen har gått? Klicka dig till den närmsta, lediga taxin via en app istället för att stå i telefonkö för att få tag på en. Skulle du bli sjuk? Idag behöver du inte besöka vårdcentralen längre eftersom ett läkarbesök är möjligt bara ett videosamtal bort. I konsumenternas öron låter denna digitala utveckling oftast effektiv och positiv då varje individ får större makt över marknaden. Finns det en baksida av myntet? Att digitaliseringen hotar framtiden är något vi ofta får höra. Men vems framtid handlar det om? Företagen är tröga Johan Magnusson som är docent i tillämpad IT hävdar att behovet för förändring ligger på företagens planhalva. “Jag tror att förändringen redan har skett”, säger Johan. “Varför vi inte ser det i stort ännu är för att företag är tröga och motverkar förändringar. Kunder och medborgare har redan sina förväntningar på förändring, så den grunden är lagd. Nu är det upp till marknaden att lyssna på dem.” En anledning kan också vara att rädslan för att misslyckas med en digital transformation är större än förhoppningarna om att lyckas, säger Lena Apler, entreprenör och grundare av Collector Bank. Det här är ju ingen nyhet utan något media matar oss med dagligen. Inte minst var det ett aktuellt ämne på 2018 års Prins Bertil-seminarium (“Den digitala transformationen”), som hölls på Handelshögskolan i Göteborg. På plats fanns forskare och stora namn inom näringslivet närvarande. En av dem är Lena Sellgren, chefsekonom på Business Sweden. Hon förklarar att “jobben konkurreras ut av nya tjänster som skapats tack vare digitaliseringen”. Det här är inte nödvändigtvis negativt men kommer innebära en förändring. Ett exempel på vad som kan förändra arbetsmarknaden är de så kallade gigjobb som växer fram i en rasande fart. Som namnet antyder innebär gigjobb tillfälliga tjänster. Men det är inte bara det nya arbetssättet som präglar framtidens marknad. “Tjänster börjar kopplas ihop och förenklas för konsumentens vinning” förklarar Apler. Sellgren har samma tankar om framtiden då hon förklarar hur ett logistikföretag inte längre skulle köpa en kran i hamnen utan istället betala per lyft. Övermänsklighet kommer lösa jobben Men de faktorer som hotar att förändra eller rentav ersätta arbetsmarknaden begränsas inte bara till detta. Om vi ska prata om digitalisering kan vi inte lämna den heta diskussionen kring artificiell intelligens oberörd eftersom det är ett ämne som endast verkar accelerera i intresse. Genom övermänskliga färdigheter kan det komma att ersätta de repetitiva och enformiga jobb som finns i nuläget. AI skulle även göra jobb säkrare: ”En robot är sällan måndagstrött, den skulle inte göra samma fel som vi människor gör” fortsätter Apler. Tekniken Johan Magnusson pratar om finns bevisligen redan här, frågan är vilka som kommer anpassa sig till den digitala revolutionen och vilka som faller bort. Varför många företag tvekar inför denna förändring kan vara den etik, moral och integritet som fortfarande måste tas i beaktande. En rädsla för att förlora det mänskliga kan vara anledningen. Digital bergsbestigning Företagen får däremot inte glömma bort de möjligheter utvecklingen

Raka vägen till drömjobbet efter gymnasiet? Inte jag. Lite ströjobb här, ett säsongsjobb där, och en avhoppad utbildning bara för säkerhets skull. Det är inte lätt att veta vad du ska jobba med, särskilt när du inte känner “rätt” personer inom rätt yrke, eller ens dig själv. Hur listar du ut vilket yrke som passar just dig? Vem som helst kan inte bli bäst på vad som helst. Säg att vi skulle välja våra yrken slumpmässigt. Chansen är liten att vi skulle trivas eller ens ha potential att bli bra i vår roll. Vi behöver vara någotsånär kompatibla med yrket vi väljer. Förmåga, intressen och värderingar. Livssituation, hälsa och i många fall geografisk position. Kanske måste stjärnorna stå precis rätt i himmelen också? Jag är ingen livscoach och saknar säkert kvalifikationerna som behövs för att ge andra människor livsändrande råd. Det får du själv avgöra. Jag är den som måste leva med det. Känn dig själv Du måste lära känna dig själv för att kunna ta ett vettigt beslut. Vissa vet direkt vilka de är och vad de vill göra medans andra behöver klura på det ett tag. Uppenbarligen tillhör jag den senare gruppen. När du väl ska satsa på en riktning i början av karriären, eller i ett senare skede, så vill du helst veta om att du gör rätt val. Kommer du att trivas? Kan du bli duktig på det? Kan du tänka dig att ägna en större del av ditt liv med det? Med tillräckligt mycket livserfarenhet är det nog ganska enkelt att svara på. Problemet är att du vill veta så tidigt som möjligt för att få just livet att kicka igång. De flesta av oss handskas med det här problemet och jag erkänner att det aldrig går att vara helt hundra på att du tar rätt beslut. Men jag vågar ändå påstå att du kan komma nära. Själv är jag väldigt nyfiken på hur andra tacklar det. Mitt beslut blev copywriter. Varför? Ta reda på vad du vill göra Min enda koppling till skrivande och kreativitet är en släkting från 1700-talet, Ludvig Holberg. Inte så illa, i och för sig. En norsk-dansk författare, mest känd för pjäsen Jeppe på berget. Ingen hade ett lätt liv på den tiden, men Ludvig miste båda sina föräldrar under sin barndom, förlorade hem och ägodelar i olika bränder, och dessutom kämpade han med fattigdom och dålig hälsa. Trots det lyckades han skapa ett namn för sig själv och publicera en rad berömda verk inom olika områden. Slutligen blev han utnämnd till Baron af Holberg. Snacka om en bra förebild! Holberg den yngre, alltså jag, tröttnade på att testa olika jobb för att snart märka att det inte var min grej, så jag bestämde mig för att lista ut det en gång för alla. Efter lite soul searching hintade universum om att jag tycker om att skriva i olika sammanhang och att bolla idéer och möjligheter. Google matchade ihop mig med Yrgo, Reklam & Marknadsföring. Mitt förslag till soul searching:

Det här eventet är över. Dagens kunder förväntar sig en sömlös upplevelse i sin köpprocess. Men hur ger vi dem det när de flesta företag fortfarande är organiserade i en sälj- och en marknadsavdelning? Vem har yttersta ansvaret för kunden och därmed för affären? Och vem spelar andrafiolen? Gapet blir lätt stort mellan var kunden befinner sig på sin kundresa och vad hen får uppleva i den fortsatta relationen med potentiella leverantörer. Här finns mycket som kan bli bättre, och det är inte bara en förbättringspotential, utan en förändring som verkligen måste till om du ska vara långsiktigt framgångsrik. Och om du ska kunna sova gott. Right Thing united bjuder in till en Kunskapsfrukost 6 december där vi inspireras och tillsammans skapar insikter om behov och möjligheter när marknad och försäljning blir ett. Talar gör Mattias Warne från Salesforce samt Stefan Bohlin och Henrik Björklund från Right Thing united. Många undersökningar visar på ett tydligt samband mellan marknads- och försäljningsavdelningens förmåga att samarbeta med varandra, och mellan försäljningsresultat och kundnöjdhet. De flesta bolag jobbar fortfarande i silos utan någon egentlig interaktion eller utbyte avdelningarna sinsemellan. Tittar vi också på det CRM som ska hantera kundrelationen, handlar det oftast inte om relationen med kunden, utan syftar snarare till att följa upp säljorganisationens arbete. Det måste förändras. Systemet måste stödja kundresan, samla data och insikter därifrån, på ett integrerat och sömlöst sätt. Kan Customer Success Management vara nästa evolutionsfas där datadriven marknadsföring gifts ihop med datadriven försäljning, med Customer Success som output? Genom digitaliseringen skapas och tillgängliggörs massor av datapunkter, som skapar insikter och ger möjligheter till bättre sätt att bedriva både marknadsföring och försäljning. Men allt måste hänga ihop. Att som kund idag acceptera att dela med sig av beteendedata på olika nivåer ställer också krav och förpliktigar till att ta action på den som gör upplevelsen för mig bättre, än om jag inte delat med mig. Att som kund behöva börja om dialogen när du träffar en säljare i ett säljmöte eller i butik håller inte över tid. När vi går in i webbshoppen, vet systemet exakt vad jag köpt, vilka preferenser jag har, hur jag brukar bete mig, hur jag vill betala osv. Samma upplevelse måste vi kunna skapa i det fysiska mötet också. Frågan är bara hur. Vi har inte alla svaren. Men vi har tankar och idéer som vi gärna delar med oss av och diskuterar på vår Kunskapsfrukost. Vi tror att utmaningen både börjar och slutar i hur vi är organiserade för att hantera detta. Idag är det för många ett organisatoriskt helvete … Den här gången tänker vi genomföra frukosten i två delar: Först ett seminarium där vi delar med oss av vad undersökningar från olika delar av världen visar på, samt våra egna tankar och reflektioner. Därefter, för de som vill stanna, tänkte vi fortsätta med en gruppdiskussion där vi delar erfarenheter med varandra och skissar på idéer hur vi skulle kunna få marknadsföringen och försäljningen att hänga ihop på bästa sätt. Sättet som

Den 13 oktober varje år infaller Internationella Klarspråksdagen. Att ganska få känner till det är både lite synd och samtidigt kanske bra. Fakta: Det finns många dagar. Det har hunnit bli trångt i almanackan, och snart finns det ingen mer plats för fler särskilda dagar. Alla vet att den 8 mars är Internationella kvinnodagen. Många vet att det finns en Jordens dag, som ofta kallas Earth Day även på svenska, men det exakta datumet är mindre inpräntat i oss (den 22 april). Sedan finns det ytterligare en rad dagar som vissa tycker är viktiga och andra ignorerar. Alla Hjärtans dag och Kanelbullens dag är exempel på mer kommersiella försök att öka försäljningen av vissa produkter. Klarspråk under radarn Klarspråksdagen har firats sedan 2011 och har inte etsat sig fast i minnet hos någon större mängd människor. Det har sina orsaker. I Sverige har det pågått ett flitigt arbete med det som kallas klarspråk i ungefär femtio år, men det har i stor utsträckning flugit under radarn. Gradvis har vi i stället hunnit vänja oss vid att svenska myndigheter inte längre använder ett språk som är omöjligt att förstå. Visst finns det undantag, och när det handlar om komplicerade saker går det inte alltid att kommunicera det på ett sätt som gör att alla förstår. Ett tecken på att klarspråk ändå ingår i våra förväntningar är att när någon myndighet misslyckas med att kommunicera begripligt så kan det leda till rätt ordentliga konflikter. Sådant flyger inte under radarn. Nycklarna till världsförbättrande kommunikation Vårdat, enkelt och begripligt. Det är ledorden för klarspråk, och står i Språklagen. Alla myndigheter och andra offentliga organ måste naturligtvis följa lagen, och därmed även lagar som gäller språket. Med ett halvt sekel av klarspråksarbete i ryggsäcken har Sverige kommit hyfsat långt. Det är bra. Försäkringskassan använder inte längre ord som bestrida (som kan betyda antingen att motsätta sig något eller att acceptera något!). Myndigheter som Kronofogden och Jordbruksverket har ett mycket väl fungerande klarspråksarbete, vilket märks direkt när du besöker deras webbplatser (eller om du skulle råka få ett brev från någon av dem!). Det är därför både lite synd och samtidigt kanske bra att Klarspråksdagen inte har blivit en språkets första maj. Synd för att klarspråk är viktigt, och bra för att det redan funkar så pass väl i Sverige att vi inte behöver gå man ur huse för att kräva förändring. Du! Den enskilt viktigaste händelsen på klarspråksfronten måste vara du-reformen. Det är nu ungefär femtio år sedan vi började säga du till exakt alla. Är det en slump att det svenska klarspråksarbetet har pågått precis lika länge? Det tror jag inte. En kul sak med du-reformen är att den startade på en myndighet (Medicinalstyrelsen) och sedan dess har påverkat Sverige på ett nästan oöverskådligt sätt. Varför är vi mindre hierarkiska i Sverige? Du-reformen. Varför anstränger sig svenska myndigheter för att kommunicera med oss som jämlikar? Du-reformen. Varför rankas Sverige konstant som ett av världens lyckligaste länder? Du-reformen. Och det finns mer. Mycket mer. Därför