Nyfikna specialister

Dagens kunder förväntar sig en sömlös upplevelse i sin köpprocess. Men hur ger vi dem det när de flesta företag fortfarande är organiserade i en sälj- och en marknadsavdelning? Vem har yttersta ansvaret för kunden och därmed för affären? Och vem spelar andrafiolen? Gapet blir lätt stort mellan var kunden befinner sig på sin kundresa och vad hen får uppleva i den fortsatta relationen med potentiella leverantörer. Här finns mycket som kan bli bättre, och det är inte bara en förbättringspotential, utan en förändring som verkligen måste till om du ska vara långsiktigt framgångsrik. Och om du ska kunna sova gott. Right Thing united bjuder in till en Kunskapsfrukost 6 december där vi inspireras och tillsammans skapar insikter om behov och möjligheter när marknad och försäljning blir ett. Talar gör Mattias Warne från Salesforce samt Stefan Bohlin och Henrik Björklund från Right Thing united. Många undersökningar visar på ett tydligt samband mellan marknads- och försäljningsavdelningens förmåga att samarbeta med varandra, och mellan försäljningsresultat och kundnöjdhet. De flesta bolag jobbar fortfarande i silos utan någon egentlig interaktion eller utbyte avdelningarna sinsemellan. Tittar vi också på det CRM som ska hantera kundrelationen, handlar det oftast inte om relationen med kunden, utan syftar snarare till att följa upp säljorganisationens arbete. Det måste förändras. Systemet måste stödja kundresan, samla data och insikter därifrån, på ett integrerat och sömlöst sätt. Kan Customer Success Management vara nästa evolutionsfas där datadriven marknadsföring gifts ihop med datadriven försäljning, med Customer Success som output? Genom digitaliseringen skapas och tillgängliggörs massor av datapunkter, som skapar insikter och ger möjligheter till bättre sätt att bedriva både marknadsföring och försäljning. Men allt måste hänga ihop. Att som kund idag acceptera att dela med sig av beteendedata på olika nivåer ställer också krav och förpliktigar till att ta action på den som gör upplevelsen för mig bättre, än om jag inte delat med mig. Att som kund behöva börja om dialogen när du träffar en säljare i ett säljmöte eller i butik håller inte över tid. När vi går in i webbshoppen, vet systemet exakt vad jag köpt, vilka preferenser jag har, hur jag brukar bete mig, hur jag vill betala osv. Samma upplevelse måste vi kunna skapa i det fysiska mötet också. Frågan är bara hur. Vi har inte alla svaren. Men vi har tankar och idéer som vi gärna delar med oss av och diskuterar på vår Kunskapsfrukost. Vi tror att utmaningen både börjar och slutar i hur vi är organiserade för att hantera detta. Idag är det för många ett organisatoriskt helvete … Den här gången tänker vi genomföra frukosten i två delar: Först ett seminarium där vi delar med oss av vad undersökningar från olika delar av världen visar på, samt våra egna tankar och reflektioner. Därefter, för de som vill stanna, tänkte vi fortsätta med en gruppdiskussion där vi delar erfarenheter med varandra och skissar på idéer hur vi skulle kunna få marknadsföringen och försäljningen att hänga ihop på bästa sätt. Sättet som du organiserar dig kommer vara

Den 13 oktober varje år infaller Internationella Klarspråksdagen. Att ganska få känner till det är både lite synd och samtidigt kanske bra. Fakta: Det finns många dagar. Det har hunnit bli trångt i almanackan, och snart finns det ingen mer plats för fler särskilda dagar. Alla vet att den 8 mars är Internationella kvinnodagen. Många vet att det finns en Jordens dag, som ofta kallas Earth Day även på svenska, men det exakta datumet är mindre inpräntat i oss (den 22 april). Sedan finns det ytterligare en rad dagar som vissa tycker är viktiga och andra ignorerar. Alla Hjärtans dag och Kanelbullens dag är exempel på mer kommersiella försök att öka försäljningen av vissa produkter. Klarspråk under radarn Klarspråksdagen har firats sedan 2011 och har inte etsat sig fast i minnet hos någon större mängd människor. Det har sina orsaker. I Sverige har det pågått ett flitigt arbete med det som kallas klarspråk i ungefär femtio år, men det har i stor utsträckning flugit under radarn. Gradvis har vi i stället hunnit vänja oss vid att svenska myndigheter inte längre använder ett språk som är omöjligt att förstå. Visst finns det undantag, och när det handlar om komplicerade saker går det inte alltid att kommunicera det på ett sätt som gör att alla förstår. Ett tecken på att klarspråk ändå ingår i våra förväntningar är att när någon myndighet misslyckas med att kommunicera begripligt så kan det leda till rätt ordentliga konflikter. Sådant flyger inte under radarn. Nycklarna till världsförbättrande kommunikation Vårdat, enkelt och begripligt. Det är ledorden för klarspråk, och står i Språklagen. Alla myndigheter och andra offentliga organ måste naturligtvis följa lagen, och därmed även lagar som gäller språket. Med ett halvt sekel av klarspråksarbete i ryggsäcken har Sverige kommit hyfsat långt. Det är bra. Försäkringskassan använder inte längre ord som bestrida (som kan betyda antingen att motsätta sig något eller att acceptera något!). Myndigheter som Kronofogden och Jordbruksverket har ett mycket väl fungerande klarspråksarbete, vilket märks direkt när du besöker deras webbplatser (eller om du skulle råka få ett brev från någon av dem!). Det är därför både lite synd och samtidigt kanske bra att Klarspråksdagen inte har blivit en språkets första maj. Synd för att klarspråk är viktigt, och bra för att det redan funkar så pass väl i Sverige att vi inte behöver gå man ur huse för att kräva förändring. Du! Den enskilt viktigaste händelsen på klarspråksfronten måste vara du-reformen. Det är nu ungefär femtio år sedan vi började säga du till exakt alla. Är det en slump att det svenska klarspråksarbetet har pågått precis lika länge? Det tror jag inte. En kul sak med du-reformen är att den startade på en myndighet (Medicinalstyrelsen) och sedan dess har påverkat Sverige på ett nästan oöverskådligt sätt. Varför är vi mindre hierarkiska i Sverige? Du-reformen. Varför anstränger sig svenska myndigheter för att kommunicera med oss som jämlikar? Du-reformen. Varför rankas Sverige konstant som ett av världens lyckligaste länder? Du-reformen. Och det finns mer. Mycket mer. Därför

Självklart behöver världen egentligen inte fler människor som arbetar med reklam. Det som behövs är fler begåvade reklamare, och då är det tvärtom så att behovet är stort. Göteborgs huvudsakliga reklamutbildning. På Right Thing united är vi starkt engagerade i Göteborgs huvudsakliga reklamutbildning på Yrgo. Flera av oss har gått en utbildning där. Vi är representerade i ledningsgruppen för utbildningen till AD och copywriter. Och vi tar regelbundet emot praktikanter här på byrån*. Varje år startar den tvååriga YH-utbildningen med inriktning mot art direction och copywriting, och nu är det dags att söka till nästa start. Är reklam något för dig? Det vet du bäst själv. Skulle vi kunna säga. Men riktigt så enkelt är det inte. Eftersom reklam är ett hantverk, inte en konstform, går det att lära sig. En utbildning är en bra start, särskilt när den innehåller mycket praktik ute på byråer i Göteborg, Sverige eller världen. Möjligheterna att få jobb är goda, vilket är det viktigaste kännetecknet för en YH-utbildning. Är reklam något för dig? Nu kan du börja fundera. Yrgos reklamutbildning är rolig, intensiv och kreativ, och vi på Right Thing united rekommenderar den. Varmt. * Just nu har vi en copywriterpraktikant som heter Ted. Han har redan hjälpt oss med starka idéer som våra kunder älskar.

För några veckor sen skrev jag en artikel om språkpoliser. Sällan har så många reagerat så starkt på något så enkelt och självklart! I den slutna men inte särskilt anonyma facebookgruppen Anonyma språkpoliser har jag blivit kallad saker som snorig filosofistudent, subversiv, förrädare, anarkist och språkmissbrukare. Fantastiskt! Nu får jag chansen att möta hatet i verkliga livet. På lördag, den 29 september klockan 14.00, står jag på scenen på årets bokmässa i Göteborg och pratar om varför språkpoliser alltid har fel. Jag hoppas på fler mothugg och välkomnar samtidigt även ett och annat medhugg. Ett axplock ur programmet: Språkpoliser är sjuka människor. Jag kan bevisa det. Språkpoliser behöver terapi. Tung, långvarig terapi. Språkpoliser är rädda för att språket förändras. Seriously? Språkpoliser tror att de har koll. Ja, om nollkoll är lika med koll. Varmt välkomna till Bokmässan på lördag! Ni hittar mig i Göteborgs universitets monter B07:74, och tidpunkten är alltså 14.00.

Datadriven marknadsföring, eller marketing automation, handlar om att bli bättre på att göra rätt. Alla har upplevt att det händer saker efter att vi har sökt efter något på webben. Ibland genomför vi en hel köpresa, från lite första research till avslutat köp. Då är vi för det mesta mindre intresserade av att bli spammade med banners och annat som handlar om samma produkt, eftersom vi redan har köpt den. Kort sagt, att bombardera någon med remarketing är inte alltid en bra idé. Om vi i det läget istället skulle få förslag på relaterade produkter, är chansen mycket större att vi lyssnar. Säg att vi har tittat på, jämfört, bestämt oss och till sist köpt en walk in-garderob. Då vill vi inte att Skånska Byggvaror*, som blev vårt val, under det kommande året skickar på oss mer och mer information om just den walk in-garderoben. Det blir tröttsamt, och givetvis skadar det vår uppfattning om det varumärket. Om vi däremot fick förslag på produkter som passar ihop med garderoben, skulle det inte vara särskilt irriterande. Går det att genomföra? Kan digital marknadsföring vara så sofistikerad att den hittar rätt mottagare med rätt budskap vid rätt tidpunkt? Svaret är ja. Ja. Men hur? Exakt hur blir då den intressanta frågan. Marketing automation, eller datadriven marknadsföring, är en viktig del av svaret. Med hjälp av data går det att följa en kunds väg mot att bli just kund, dvs komma till avslut. Och efter avslutet behövs det något annat, något nytt. Alla företag är, eller borde åtminstone vara, intresserade av kundens resa från en första antydan om intresse till fullbordat köp. Men kundresan är en process som ofta är både lång och komplex, självklart beroende på hur stort, dyrt eller viktigt köpbeslutet är. Det är inte alltid görbart att hålla koll på eller analysera varje enskild kunds hela resa, eftersom den skär igenom så många områden. Det är däremot möjligt att tillsammans med kollegor knyta ihop de olika delarna av kundresan och på det sättet få överblick. Hur började resan? Vilka spår kan vi se av de olika kontaktpunkterna längs vägen? Var skedde de? Hur fortsatte det? När blev det mer på allvar? Varför lyckades eller misslyckades vi med att komma till avslut – att konvertera? Ta vara på spåren När du befinner dig på din arbetsplats, ser du det hända. Varje dag genereras mängder med data i dina kanaler, både analoga och digitala. Nya prospects hittar in i din fysiska butik eller webbplats, några köper, andra tittar bara runt och vissa lämnar innan de ens hunnit läsa första meningen eller sett en produkt. Gemensamt är att alla lämnar spår som går att mäta, analysera och dra slutsater av. Mängder med data genereras, data som går att använda både traditionellt och automatiskt. Enligt Lisa Gevelber är det inte ovanligt med uppemot tusen digitala kontaktpunkter från en bilköpare hos en bilhandlare innan köpbeslutet fattas och det blir till en beställning. Tusen touchpoints med mängder av information att nyttja, inte bara för att analysera

Under 2000-talet har debatter om språk fått ett uppsving i Sverige. Både radio- och tv-program som ägnas åt språket har nått stor publik, och fler än tidigare har engagerat sig i språkfrågor.