Vadå, är det vi som är kommunister? Det är väl tvärtom? Nja. Kineser betraktar sig själva mer och mer som kapitalister, även om ett västerländskt utifrånperspektiv inte kan bortse från de inslag av totalitarism och diktatur som fortfarande finns i landet. I många kinesers ögon är det snarare de gulliga satsningarna på jämställdhet, förskolor och försiktig lönesättning à la Sverige som andas socialism. Det är inget självklart perspektiv för den som råkar bo i Sverige, men det vittnar om en större insikt än vi själva har om det samtida Kina. Oftast vet vi inget, och vet vi något alls kan vi ändå vara rätt säkra på att det är gammal kunskap som inte längre gäller. Ett tecken på att vi faktiskt är dåliga på Kina är att ingen (as in mindre än en promille av Sveriges befolkning) vet namnet på Kinas högste ledare*. Vi vet inte ens om posten kallas generalsekreterare eller president** eller något helt annat. Vi har inte heller fattat att lönerna och priserna längs alla städer vid Kinas östkust ligger klart över de svenska. Dessutom kan vi på sin höjd namnet på två städer*** längs den kusten, trots att många av dem är miljonstäder. Skäms tamejfan, som Fredrik Härén skulle ha sagt****.
Vad krävs för att komma in på den kinesiska marknaden?
Det finns några saker vi vet eller tror oss veta om Kina. Att Facebook är förbjudet är en sådan sak. Att Facebook inte finns i Kina är sant, men det är inte hela sanningen. Längs hela det digitala spektrumet finns det i själva verket alltid en kinesisk motsvarighet till de fenomen vi känner som Google, Instagram, Amazon, Youtube och så vidare. För att inte tala om vårt älskade Swish. Med en befolkning på en och en halv miljard och en marknad därefter är det inga små aktörer vi pratar om här.
Oliver Wang skulle kunna betraktas som en västerländsk kines. Han har jobbat i många år med att hjälpa just västerländska företag att förstå och anpassa sig efter den kinesiska marknaden. För ja, det är en tuff uppgift. Men utfört på rätt sätt öppnar det många dörrar för ett företag.
Helt andra spelregler
Utöver att Kinas digitala ekosystem ser helt annorlunda ut för oss, är de även betydligt mer tekniskt framskridna. Det är väl i och för sig ingen direkt nyhet för oss, då mycket av vår elektronik härstammar därifrån.
En kines hänger på sina sociala kanaler tio gånger mer än en västerlänning, och spenderar i genomsnitt nästan dubbelt så många timmar på sin telefon varje dag. Den främsta anledningen är att de kan göra i stort sett a l l t med hjälp av den och endast i en app. Superappen WeChat är en högst mångfunktionell applikation och den mest populära för sociala medier i Kina. Den räknas som världens femte största kommunikationsplattform med hela en miljard (!) aktiva användare. Det är en betydande siffra som indikerar att alla och deras mormors mor använder sig av den.
Med hjälp av WeChat kan du göra i stort sett allt du kan föreställa dig. Den är till för chatt, samtal, sociala medier, kortfilmer, onlinespel, bankärenden, e-handel, q&a, matbeställningar, uber- och flygplansbokningar. Allt detta utan att någonsin behöva lämna WeChat.
Kinesiska företag står idag för 3,5 miljoner av WeChats användare. Med hjälp av den kan de marknadsföra sig och interagera med sina kunder. För kineser är det en app utan begränsningar. För oss västerlänningar blir det svårt att försöka få in en fot på denna marknad om vi inte sätter oss in i deras ytterst särpräglade och avancerade ekosystem. Det finns mycket att lära, och då är det till stor hjälp med människor som Oliver Wang, som assisterar västerländska företag i att förstå denna komplexa marknad.
Ungefär detta var kontentan av den Kunskapsfrukost vi arrangerade den 19 september. Vi kan alla för lite om Kina och den kinesiska marknadens spelregler. Nu vet vi lite mer.
____
* Han heter Xi Jinping, förresten.
** President är rätt svar.
*** I så fall Shanghai och Kanton/Guangzhou, men oftast enbart Shanghai – om vi har fattat att det är en kuststad. Qingdao och Ningbo har vi aldrig hört talas om, trots att den förstnämnda har lika många människor som hela Sverige och den andra runt åtta miljoner. Och handen på hjärtat, vem visste att Shenzhen officiellt har 14 miljoner invånare och i praktiken runt 20 – och dessutom ofta rankas som en av världens mest besöksvärda städer?
**** Vilket han också gör i en av sina föreläsningar.