Kanske är det konstigt att skriva en text med temat kunskap suger; jag sitter på en kommunikationsbyrå med mottot Den som vet mest vinner.* Nu tänker vi i första hand på våra kunder när vi säger så, eftersom det är de som sitter på kunskapen. Men vi måste ju också se till att det som våra kunder vet mest om faktiskt går att förklara och kommunicera. Går det?
Det gör det, men sätten kan skifta. Den här texten handlar om ett av sätten: Klarspråk. För svenska språket, som har varit det officiella huvudspråket i Sverige sen … ja, när var det nu igen?**, har det pågått ett klarspråksarbete under femtio år, ett arbete för att göra språket tillgängligare för alla. Det är lite världsunikt. Hur har det gått till, eller framför allt – hur har det gått?
Enklare svenska
Har svenska blivit ett enklare språk? Det sköna svaret är att ja, det har faktiskt blivit enklare. Inte så att det har blivit lättare att lära sig svenska, kanske – men när vi skriver har vi blivit bättre på att vara begripliga. Mycket bättre, till och med. Egentligen har det viktigaste syftet varit att få myndigheter att skriva begripligt till medborgarna. Men det har smittat av sig! Fler och fler som skriver vill gärna undvika för krångligt språk. Långa meningar. Långa ord. Allmänt fluff.
Fluff gör en text abstrakt, och det är ett välkänt knep som till exempel akademiker har använt i alla tider. Det räcker att ge exempel som ambitionsnivå och katastrofsituation. Det är ju precis samma sak som ambition och katastrof, fast längre – helt i onödan. Tanken är väl att det ska se fint ut, lite bildat liksom. Och även om det kan verka oskyldigt är det knappast snällt mot läsaren. Tvärtom ska läsaren helst känna att oj, det här måste vara en intelligent person som använder så komplicerade ord. Det finns ett namn på dessa onödigt långa flufford: ord med svans. I texter som vill vara klarspråkliga hoppar vi över sånt.
Tänk på läsaren!
Då har vi kommit in på det allra viktigaste med klarspråk, nämligen läsaren. Det är här som kunskap kan visa sig vara en förbannelse. När vi kan något på riktigt, blir det mycket svårare att förklara det på ett begripligt sätt. Det är lätt hänt att vi skriver eller pratar över huvudet på våra mottagare. Det behöver inte vara av elakhet. Det är helt enkelt svårt att sätta sig in i att någon annan inte kan förstå det som vi själva tycker är självklart. Men ibland kan det vara just av elakhet, faktiskt. Vi vill trycka ner läsaren genom att visa upp hur mycket vi kan, och både svåra ord och långa meningar är en sorts maktmedel.
Checklista för klarspråk
Den som kan mycket måste vara mycket snäll ***. Den behöver inse att läsaren kan mindre – och ta hänsyn till det. Den behöver också tro på att läsaren är intelligent, men inte expert på samma saker som den som skriver. Därför behöver den som kan så där mycket anstränga sig för att skriva vårdat, enkelt, begripligt – och anpassat till mottagaren.
- Vårdat språk handlar om att känna till och använda de regler som finns i källor som SAOL, Svensk ordbok och helst även Svenska skrivregler. Då flyter språket fint, och ingen behöver haka upp sig på något i onödan.
- Enkelt språk? Ja, då handlar det om att undvika både långa, krångliga ord och krångliga, långa meningar.
- Begripligheten handlar om att skriva så kortfattat och konkret som möjligt.
- Anpassa till den som ska läsa. Här handlar det om att ta läsarens hand och visa vägen genom texten. Använd rubriker, underrubriker och styckeindelning för att visa hur texten är uppbyggd. Vänta inte med att nämna det viktigaste, utan bränn av det direkt. Sen kan du utveckla det i resten av texten. Börja med en sammanfattning om texten är lite längre. Det ger dig chansen att skapa en tydlig röd tråd, och en sådan behövs. Se dessutom till att du själv eller någon annan ger texten ett tilltalande utseende.
Med den här checklistan avbockad och klar har du stora chanser att lyckas bli uppfattad som snäll, smart och jämlik. Då känner din läsare förtroende för dig. Själv sparar du tid, eftersom du minimerar antalet möjliga följdfrågor.
Är reklambyråer bra på klarspråk?
På ett självklart sätt behöver även en kommunikationsbyrå fundera över de här sakerna. Och många gör det. Det sägs ibland att en copywriter normalt ägnar nio tiondelar av sin tid åt att förbereda sig för själva skrivandet. De texter som sen kommer ut ska vara tydliga, begripliga och så korta som möjligt. En bra reklamtext är därför ofta skriven på klarspråk, med tillägget att det också finns ett kommersiellt budskap som lyfter fram produktfördelar (och oftast struntar i att nämna eventuella produktnackdelar – se här för ett undantag). Enklast går det att skriva bra reklam när det finns objektiva produktfördelar. Ibland är det svårare, eftersom knepigheter som känslor kommer in och ställer till det. Känslor är inte objektiva. Av fem objektivt likvärdiga produkter väljer vi en, och då faller valet gärna på den produkt som lyckas förmedla en känsla vi gillar.
Så: Kunskap är härlig att ha, men inte enbart. Den tar lång tid att skaffa, och den kan vara svår att förmedla till andra. Som tur är finns det sätt att göra det, och ett av sätten stavas alltså k l a r s p r å k.
Einar Korpus, senior copywriter/doktor i copywriting, Right Thing united
* Dessutom ordnar vi regelbundet Kunskapsfrukostar här på byrån. Noterade du förresten att det fanns ett semikolon i den här meningen? Det är ett ganska fint tecken, och många vill använda det men vet inte hur. Svaret ser du i denna mening. Att kunna använda ett semikolon rätt är ett sätt att flasha att du har gått på universitetet; denna sista insikt har jag snott från Kurt Vonnegut.
** Den 1 juli 2009 blev svenskan officiellt huvudspråk i Sverige genom att Språklagen då började gälla. Det är paragraf 4 som säger att svenska är huvudspråk i Sverige. På tal om klarspråk: Paragraf 11 i Språklagen brukar kallas klarspråksparagrafen, och du ser hur den är formulerad i mitten av denna artikel.
*** @Bamse och @Pippi Långstrump